Haku

Vardag i en bostadsförort på 1950-talet

Vardag i en bostadsförort på 1950-talet

Aiheet
historia
lähiöt

Denna helhet består av bilder från 1950-talets Helsingfors. De utvalda bilderna återspeglar de dåtida samhälleliga förändringarna som i sin tur syntes i människornas vardag. Vid inkorporeringen 1946 växte Helsingfors både beträffande storleken och invånarantalet. Det uppstod nya bostadsområden. Många unga från landsbygden flyttade till staden i hopp om bättre utkomst. Kristiden var över och med den högre levnadsstandarden ökade även konsumtionen. 1950-talet var en kontroversiell tid i samhället, men å andra sidan en tid av många positiva upplevelser som svetsade människorna samman, till exempel de olympiska spelen 1952 och Armi Kuuselas seger i tävlingen Miss Universum samma år. Urho Kekkonen tillträdde som president 1956.

Antalet barn och unga var stort, vilket var en ansträngning för samhället. Det fanns knappt några ungdomslokaler och ungdomarna tillbringade tid ute på staden och gick på bio eller dans. Församlingen, scouterna och partiernas ungdomsorganisationer erbjöd mer seriösa ideologiska alternativ. Under tidigt 1950-tal kom den amerikanska ungdomskulturen till Helsingfors. Ungdomarna började skilja sig som grupp genom klädseln, talesättet, beteendet och konsumtionsvanorna. Ungdomarna var dock ingen enhetlig grupp.
Bilderna är från Helsingfors stadsmuseums bildsamlingar. De ingår i en fotoutställning med namnet Raggare. Gör dig förtrogen med samlingen genom att titta på det färdigt avgränsade sökresultatet på Finna.fi.

Tallennettuna:

Tavoite:

Högstadiet

Att med hjälp av genom bilder se de samhälleliga förändringarna i efterkrigstiden och fastställa skillnaderna gentemot vår egen tid.

Gymnasium

Att med hjälp av bilder skapa sig en uppfattning om den samhälleliga förändringen och människornas vardag i Finland och Helsingfors i efterkrigstiden.

Oppiaineet
  • Historia
    • Sisältöalueet
      • Vuosiluokat 7-9
        • S3 Suomea luodaan, rakennetaan ja puolustetaan
        • S4 Suurten sotien aika
        • S5 Hyvinvointiyhteiskunnan rakentaminen
        • S6 Nykyisen maailmanpolitiikan juuret
  • Kotitalous
    • Sisältöalueet
      • Vuosiluokat 7-9
        • S2 Asuminen ja yhdessä eläminen
  • Yhteiskuntaoppi
    • Sisältöalueet
      • Vuosiluokat 7-9
        • S1 Arkielämä ja oman elämän hallinta
Laaja-alainen osaaminen
  • L1 Ajattelu ja oppimaan oppiminen
  • L2 Kulttuurinen osaaminen, vuorovaikutus ja ilmaisu
  • L4 Monilukutaito
  • L5 Tieto- ja viestintäteknologinen osaaminen
Oppiaineet
  • Historia
    • Moduulit
      • Ihminen, ympäristö ja historia
      • Itsenäisen Suomen historia
      • Kansainväliset suhteet
  • Yhteiskuntaoppi
    • Moduulit
      • Suomalainen yhteiskunta

Utforska bilderna ensam eller i små grupper. Titta på detaljerna, människornas klädsel, inredningsdetaljer, byggnaderna, gatuvyn. Hur ser de vuxna, ungdomarna och barnen ut?

På bilderna ser man bland annat förändringar i stadsbilden, barnens och de ungas liv och miljö. Med hjälp av bilderna kan man reflektera över hur livet såg ut för vanliga stadsbor för 60-70 år sedan när samhället snabbt började förändras och man arbetade för att återställa skadorna efter kriget. Jämför vanliga vardagsbestyr då och nu.


**Trafik på Norra Esplanaden
**Börje Dilén 1952
På 1950-talet var det fortfarande lugnt i trafiken även i innerstaden. Det fanns relativt få bilar, eftersom handeln av privatbilar var reglerad fram till 1962. Även hästdrivna fordon syntes fortfarande i trafiken i någon mån.


**Gårdsområdet vid Oihonnagatan 5
**Juha Jernvall 1950–1959
Människorna flyttade till förorten ofta från bostäder som saknade rinnande vatten och andra moderna bekvämligheter. Vattnet hämtade de vid en brandpost ute på gården och längst borta på gården kunde det stå dass på rad. Även i innerstadens randområden fick trähusen så småningom ge vika för höghus.


**Oihonnagatan 4
**Juha Jernvall 1950–1959
I innerstadens randområden, till exempel Hermanstad, fick trähusen under loppet av 1950-talet ge vika för höghus. Även om det byggdes nya hus minskade invånarantalet i innerstaden på 1950-talet, eftersom bostadsbyggandet koncentrerades till det inkorporerade området.


**Tömning av soptunnan
**Eino Heinonen 1950–1953
Gårdsområdena vid de gamla husen i innerstaden var ofta dystra och smutsiga. Avfallshanteringen var fortfarande outvecklad. Det var vanligt att hänga upp tvätten på tork på gården.


**Byggnadsarbete i Norra Haga
**Eino Heinonen 1950
Efter den stora inkorporeringen 1946 växte det fram nya bostadsförorter runt Helsingfors centrum. Med anledning av befolkningstillväxten och urbaniseringen efter kriget behövdes ett stort antal nya bostäder. I de nya inkorporeringsområdena, till exempel Månsas, Hertonäs, Södra och Norra Haga samt Kasberget, anlades nya bostadsområden – bostadsförorter. En typisk bostad var en tvåa för en familj med flera barn.
De nya bostadsförorterna var byggarbetsplatser i många år. Arbetsmetoderna var annorlunda än idag och inte heller arbetssäkerheten var särskilt välordnad. Elementbyggande förekom ännu inte.


**Busshållplats i Munkshöjden
**Jussi Paimio 1959
Till de nya bostadsförorterna åkte man med buss från centrum. Arbetsresorna var ofta besvärliga. Bara få ägde en egen bil.

Näytetään 1 - 6 / 25